Träningsläger 2012

Så var träningslägret på Mallorca över. Och vilket läger det blev: långa vandringar i bergen och massor av vatten och sportdryck på dagarna och god mat och gott vin på kvällarna.

Jag bodde i Sóller och Port de Sóller, som ligger mitt i bergskedjan Serra de Tramuntana på västra Mallorca. Sóller ligger i en dal på ca 40 meters höjd över havet och omges av 500-1000 meter höga berg. Från staden behöver man inte gå någon längre sträcka för att komma till den historiska vandringsleden la Ruta de Pedra en Sec, även kallad GR-221. Leden är en gammal vandringsled som lokalbefolkningen byggt och underhållit under flera hundra år och består i sitt nuvarande skick av åtta etapper som var och en i stort sett är lämpliga dagsetapper för vandrare. Sóller ligger mellan etapp fem (Can Boi-Muleta) och sex (Muleta-Tossals Verds) så båda etapperna är tillgängliga direkt från staden. Etapp fem är nästan en mil och har ca 700 höjdmeter totalt och etapp sex är 27 km och 1900 höjdmeter.

Det blev tre vandringar och två långa och riktigt jobbiga gå-spring pass. Sammanlagt under veckan fick jag ihop knappt 120 km vandring/löpning och 9000 höjdmeter! Jag är så förbannat nöjd med mig själv! Trots de många höjdmeterna var jag fräsch i både ben och knän dagen efter och det blev mellan 4 och 8 timmar på fötterna varje dag.

Sträckan mellan Deiá och Embalse de Cúber (dvs ungefär etapp 5-6) är den mest ursprungliga och bäst bevarade delen av GR-221. Till största delen är leden stenlagd även om det kan vara jäkligt tekniskt bitvis. Jämför tex de här två fotona som visar skillnaden:

En bra och fint lagd stenväg

En mindre bra och riktigt teknisk bit av leden

Jag vågade först inte springa nerför ens på de bra partierna av leden eftersom det var svårt att se uppstickande eller lösa stenar, men när jag väl tog mod till mig och provade funkade det ganska bra. Jag tror inte banan på Swiss Alpine är så teknisk som den undre bilden men det känns bra att ha fått prova på att springa både uppför, nerför och på platten i rejält teknisk terräng inför det loppet som ju är mitt stora mål för året.

Av någon anledning verkade det som mina vanliga löparskor, ett par Mizuno Rider, funkade bäst att springa på den här typen av underlag med, mina Montrail funkade bäst på vanlig skogsstig och klipphällar, på stenarna var de helt enkelt för hala (!). Tack och lov sparkade jag inte i någon sten för ingen av skorna har något tåskydd att tala om.

Här kommer lite fler bilder från den läckra naturen i Serra de Tramuntana:

Utsikt över Sóller från Barranc de Biniaraix

 

Utsikt från Coll de L´Ofre mot Embalse de Cúber

Puerto de Sóller från Refugio Muleta

Montrail Rogue Racer i sitt rätta element

 Tyvärr blev de rörliga bilderna som jag tog själv inte särskilt bra, så jag behåller dem för mig själv. Men för drygt en månad sedan gick ultraloppet Ultra Mallorca Serra de Tramuntana och på YouTube hittade jag det här klippet från det lite kortare loppet, 62 km och 4300 positiva höjdmeter. Loppet följer så gott det går GR221. I klippet syns också lite bättre hur oerhört branta vissa sektioner av leden är. Vinnaren av loppet sprang de 62 kilometerna med 5.15 tempo, en hastighet jag knappt klarar på platt mark!! Men man har 16 timmar på sig att gå i mål, så det kanske vore något för nästa år (?). Nu vet jag i alla fall att de många timmarna on foot kommer jag att klara bra.